Dröjsmålsränta – reglerna i räntelagen
Referensräntan plus åtta procentenheter
Dröjsmålsränta är den ränta en betalningsskyldig får betala när en faktura eller skuld inte betalas i tid. Har parterna inte avtalat om något annat gäller räntelagens regler: räntan är Riksbankens referensränta med ett tillägg av åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år, den 1 januari och den 1 juli, och motsvarar styrräntan vid utgången av föregående halvår avrundad till närmaste halva procentenhet. För hela 2026 är referensräntan 2,00 %, vilket ger en lagstadgad dröjsmålsränta på 10 % per år. Under första halvåret 2025 var den 3,00 % och under 2024 4,00 %, så dröjsmålsräntan var då 11 respektive 12 %.
| Period | Referensränta | Dröjsmålsränta (+8 %) |
|---|---|---|
| 2024-01-01 – 2024-12-31 | 4,00 % | 12 % |
| 2025-01-01 – 2025-06-30 | 3,00 % | 11 % |
| 2025-07-01 – 2025-12-31 | 2,00 % | 10 % |
| 2026-01-01 – 2026-12-31 | 2,00 % | 10 % |
Formeln
Dröjsmålsränta beräknas som enkel ränta per dag: belopp × räntesats × antal dagar ÷ 365 (366 under skottår). Räntan börjar löpa dagen efter förfallodagen och räknas till och med den dag betalningen sker. En faktura på 20 000 kr som förföll den 1 mars och betalas den 31 mars har 30 räntedagar: 20 000 × 10 % × 30 ÷ 365 = 164,38 kr. Sträcker sig förseningen över ett halvårsskifte där referensräntan ändrats delas perioden upp och varje del räknas med sin räntesats, vilket kalkylatorn gör automatiskt. Ränta på ränta tillämpas inte på dröjsmålsränta.
När får dröjsmålsränta tas ut?
Om förfallodagen är bestämd i förväg, till exempel genom betalningsvillkoret 30 dagar på fakturan, löper räntan från dagen efter förfallodagen utan att någon påminnelse behöver skickas. Saknas bestämd förfallodag får ränta tas ut först 30 dagar efter att borgenären skickat en faktura eller på annat sätt krävt betalning och upplyst om att ränta kommer att debiteras. Mot konsumenter krävs dessutom att konsumenten fått information om räntan, i praktiken genom att fakturan anger att dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen. Dröjsmålsränta ska enligt lagen begäras – den läggs inte på automatiskt – men de flesta fakturerings- och inkassosystem gör det rutinmässigt.
Avtalad ränta, avgifter och inkasso
Mellan näringsidkare råder avtalsfrihet och högre dröjsmålsränta, till exempel 2 % per månad, är vanligt. Räntesatsen måste då vara avtalad i förväg i offert, orderbekräftelse eller allmänna villkor; en text enbart på fakturan räcker inte om kunden inte godkänt den. Mot konsumenter kan en högre avtalad ränta jämkas om den är oskälig. Utöver räntan får borgenären ta ut påminnelseavgift på 60 kr om det är avtalat, och i förhållandet mellan näringsidkare dessutom en förseningsersättning på 450 kr utan avtal, vilken då ersätter påminnelse- och inkassoavgift upp till det beloppet. Går ärendet vidare till inkasso tillkommer inkassoavgift på 180 kr, och vid betalningsföreläggande hos Kronofogden ansökningsavgift på 300 kr samt ombudskostnad på 380 kr.