Meritvärde – så räknas betygen om inför gymnasievalet
Betygspoäng och de 16 bästa
Meritvärdet är det tal som avgör i vilken ordning elever antas till gymnasieskolans nationella program när det finns fler sökande än platser. Det beräknas från slutbetygen i årskurs 9 genom att varje betyg ges ett poängvärde: A ger 20, B 17,5, C 15, D 12,5, E 10 och F 0 poäng. Därefter summeras de 16 högsta betygen. Eftersom grundskolan har 17 ämnen för de flesta elever (18 med moderna språk) betyder det att det lägsta betyget faller bort. Maximalt meritvärde med 16 ämnen är 320 poäng. Har eleven läst moderna språk inom ramen för språkval och fått minst E får det betyget räknas som ett sjuttonde betyg utöver de 16, och maxpoängen blir då 340.
| Betyg | Poäng | 16 ämnen med detta betyg | + moderna språk |
|---|---|---|---|
| A | 20 | 320 | 340 |
| B | 17,5 | 280 | 297,5 |
| C | 15 | 240 | 255 |
| D | 12,5 | 200 | 212,5 |
| E | 10 | 160 | 170 |
Specialregler för språk och svenska
Moderna språk är det enda ämnet som kan ge ett sjuttonde betyg, och bara om det lästs som språkval – inte som elevens val eller som modersmål. Ett F i moderna språk räknas inte alls och kan därför inte sänka meritvärdet. Svenska och svenska som andraspråk är två olika ämnen med samma funktion; en elev kan bara ha betyg i ett av dem och det är det betyget som räknas. Modersmål räknas som ett vanligt ämne bland de 16 om det är ett av de högsta betygen, och många elever med annat modersmål får på så sätt ett högt betyg som knuffar ut ett lägre. Betyg från sommarskola eller prövning efter årskurs 9 får tillgodoräknas om de finns med i slutbetyget vid antagningens slutliga urval.
Behörighetskraven
Ett högt meritvärde hjälper inte om du inte är behörig till programmet. För yrkesprogram krävs godkänt betyg, alltså minst E, i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen – totalt åtta godkända. För högskoleförberedande program krävs godkänt i tolv ämnen, varav de tre kärnämnena plus nio andra, med undantag för estetiska programmet som kräver nio godkända. Dessutom finns programspecifika krav: ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet kräver godkänt i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, naturvetenskaps- och teknikprogrammet kräver godkänt i biologi, fysik och kemi. Den som saknar behörighet söker introduktionsprogram i stället.
Så går antagningen till
Ansökan görs via det regionala antagningskansliet, i Stockholm genom Gymnasieantagningen Storsthlm, i Göteborg via Göteborgsregionen och i Skåne genom Skånegy. Ett preliminärt besked baserat på höstterminens betyg kommer i april, och den slutliga antagningen i slutet av juni utgår från slutbetygen. Antagningsgränsen för ett program på en viss skola är helt enkelt meritvärdet hos den sist antagna eleven, och den varierar från år till år med söktrycket. De mest populära programmen i storstäderna kräver ofta 300–335 poäng, medan många program på andra skolor har gränser under 200 eller tar in alla behöriga sökande. Vid lika meritvärde används lottning om inte skolan har färdighetsprov eller andra urvalsgrunder.
Räkna på olika scenarier
Kalkylatorn är användbar redan i årskurs 8 och under höstterminen i nian för att se vilka ämnen som ger störst utdelning att satsa på. Att höja ett betyg från E till D ger 2,5 poäng, lika mycket som att höja ett C till B, så den matematiska vinsten är densamma oavsett nivå. Störst effekt har det att få bort ett F som gör att ett ämne inte räknas alls, eller att skaffa ett godkänt betyg i moderna språk som ger upp till 20 poäng ovanpå de 16 bästa. Ett F i ett av kärnämnena påverkar däremot behörigheten och måste åtgärdas oavsett hur högt meritvärdet i övrigt är.