Karensavdrag och sjuklön – reglerna 2026
Från karensdag till karensavdrag
Den 1 januari 2019 ersattes den gamla karensdagen med ett karensavdrag. Tidigare förlorade den som blev sjuk hela lönen för insjuknandedagen, vilket slog hårt mot personer med långa arbetspass och knappt märktes för den som gick hem en timme före arbetsdagens slut. Karensavdraget är i stället alltid lika stort oavsett när på dagen du blir sjuk: 20 % av den sjuklön du skulle ha fått under en genomsnittlig arbetsvecka. Det motsvarar en femtedel av veckans sjuklön, det vill säga ungefär en dags sjuklön för den som arbetar fem dagar i veckan, men beräkningen utgår från veckan och inte från den enskilda dagen.
Så räknar du steg för steg
Börja med veckolönen. Har du månadslön tar du månadslönen gånger tolv och delar med 52. Med 35 000 kr i månaden blir det 8 077 kr per vecka. Sjuklönen är 80 % av lönen, alltså 6 462 kr per vecka. Karensavdraget är 20 % av det, 1 292 kr. Är du sjuk en dag med fem arbetsdagar i veckan är dagens sjuklön 1 292 kr, så hela sjuklönen för dag ett går åt till avdraget och du får ingen sjuklön alls den dagen – precis som under karensdagens tid. Är du sjuk tre dagar får du 3 × 1 292 − 1 292 = 2 585 kr i sjuklön. För timanställda är veckolönen timlön × avtalade timmar per vecka; har du oregelbundna tider används ett genomsnitt över en representativ period, ofta de senaste tre månaderna.
| Månadslön | Veckolön | Sjuklön/vecka (80 %) | Karensavdrag |
|---|---|---|---|
| 25 000 kr | 5 769 kr | 4 615 kr | 923 kr |
| 30 000 kr | 6 923 kr | 5 538 kr | 1 108 kr |
| 35 000 kr | 8 077 kr | 6 462 kr | 1 292 kr |
| 40 000 kr | 9 231 kr | 7 385 kr | 1 477 kr |
| 50 000 kr | 11 538 kr | 9 231 kr | 1 846 kr |
Sjuklöneperioden dag 1–14
Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod. Sjuklönen är 80 % av den lön och de förmåner du går miste om, inklusive OB-tillägg och liknande som du skulle ha haft. Från och med dag åtta krävs läkarintyg, och arbetsgivaren kan i särskilda fall begära intyg tidigare. Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar efter att du börjat arbeta räknas det som en fortsättning på samma sjukperiod: inget nytt karensavdrag görs och dagarna räknas ihop mot de 14. Högst tio karensavdrag får göras under en rullande tolvmånadersperiod; därefter får du sjuklön från första dagen. Den som har en kronisk sjukdom med många korta frånvaroperioder kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan och slipper då karensavdraget helt.
Efter dag 14 – sjukpenning
Från dag 15 tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning. Arbetsgivaren anmäler sjukfallet och du ansöker själv. Sjukpenningen är knappt 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som i princip är din årslön upp till ett tak på 10 prisbasbelopp – 592 000 kr för 2026. Tjänar du mer än så får du inte högre sjukpenning, men många kollektivavtal fyller på med sjuklön från arbetsgivaren eller via avtalsförsäkringar så att du kommer upp i cirka 90 % av lönen. Egenföretagare med enskild firma har inget karensavdrag utan väljer själva en karenstid på 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar, vilket påverkar egenavgifterna.