Slutlön – så räknas den sista lönen ut när du slutar
Vad en slutlön består av
När en anställning upphör, oavsett om du sagt upp dig själv eller blivit uppsagd, har du rätt till en slutlön som reglerar allt arbetsgivaren är skyldig dig. Den innehåller för det första vanlig lön för de dagar du arbetat i den sista månaden. För det andra ingår semesterförmåner i tre olika former: betalda semesterdagar som du tjänat in under föregående intjänandeår men ännu inte tagit ut, sparade semesterdagar från tidigare år, och semesterersättning för den lön du tjänat under det pågående intjänandeåret som du aldrig kommer att få semester för. För det tredje tillkommer eventuell innestående övertid, komptid som ska betalas ut, OB-tillägg, provision och bonus. Många får en rejält större utbetalning än väntat eftersom semesterförmånerna sällan syns på det vanliga lönebeskedet.
Lön för arbetade dagar
Slutar du mitt i en månad räknas lönen för de dagar du faktiskt arbetat. Vanligast är att arbetsgivaren använder daglöneavdrag enligt kollektivavtalet, där månadslönen delas med antalet arbetsdagar i den aktuella månaden eller med en schablon på 21 dagar. Vissa avtal använder i stället kalenderdagsberäkning, där månadslönen delas med antalet kalenderdagar. Slutar du den 15:e med en månadslön på 35 000 kr och 21 arbetsdagar i månaden får du cirka 11 arbetsdagar × 1 667 kr = 18 333 kr i lön för den sista månaden.
Så värderas semesterdagarna
För månadsavlönade gäller normalt sammalöneregeln: varje semesterdag ersätts med din vanliga daglön plus ett semestertillägg på 0,43 % av månadslönen. Eftersom daglönen vid semester schablonmässigt sätts till 4,6 % av månadslönen blir varje semesterdag värd 5,03 % av månadslönen – med 35 000 kr i månadslön alltså cirka 1 760 kr per dag. Har du åtta outtagna dagar och fem sparade blir det 13 × 1 760 = 22 880 kr. För timanställda eller den som har rörlig lön används i stället procentregeln, där semesterlönen är 12 % av lönen under intjänandeåret.
Semesterersättning för innevarande intjänandeår
Intjänandeåret löper enligt semesterlagen från 1 april till 31 mars, även om många avtal använder kalenderår eller låter intjänande och uttag sammanfalla. All lön du tjänat under det pågående intjänandeåret ger rätt till semesterersättning på minst 12 %, eftersom du inte kommer att vara kvar för att ta ut semestern. Har du tjänat 210 000 kr sedan 1 april fram till sista dagen blir ersättningen 25 200 kr brutto. Arbetsgivare med så kallad förskottssemester kan dra av förskottet om du slutar inom fem år, så kontrollera ditt anställningsavtal.
| Del av slutlönen | Beräkning | Exempel (35 000 kr/mån) |
|---|---|---|
| Lön arbetade dagar | 11 av 21 dagar | 18 333 kr |
| 13 semesterdagar | 13 × 5,03 % × 35 000 | 22 887 kr |
| Semesterersättning | 12 % × 210 000 | 25 200 kr |
| Summa brutto | 66 420 kr |
Skatten på slutlönen
Semesterersättning, bonus och andra engångsbelopp beskattas ofta med engångsskatt enligt Skatteverkets särskilda tabell, som baseras på din uppskattade årsinkomst. För den som tjänar 400 000–600 000 kr per år är engångsskatten omkring 30–35 %, men vid högre inkomster kan den vara upp emot 50–55 % eftersom beloppet antas hamna över brytpunkten för statlig skatt. Blir avdraget för högt får du tillbaka mellanskillnaden vid deklarationen året efter. Semesterersättningen ska enligt semesterlagen betalas ut senast en månad efter att anställningen upphört; i praktiken sker det oftast vid nästa ordinarie löneutbetalning. Begär alltid en specifikation så att du kan kontrollera att alla dagar och ersättningar kommit med.